Allt flyter samman!

| Allmänt

Allt flyter samman!

Dagen efter Milo somnade in kom doktor Jan och Ingela från hemsjukvården och hälsade på oss. Bla för att göra dödsförklaringen på Milo. Vi satt länge och pratade men om vad det kommer jag inte ihåg!
Vi fick också en liten vit kista av dom, i den skulle Milo begravas. Hela den dagen var fylld med tårar och förtvivlan. Våra föräldrar kom också denna kväll. Dom skulle hjälpa oss att lägga ner honom i kistan och ta ett lite personligare förväl av Milo!
Sent på kvällen ringde vi Jarl´s begravnings byrå som sen kom och hämtade kistan med Milo i och körde honom till kapellet på Södra Åsums kyrka. Vi bar själv ut honom till bilen där vi satte honom på en fin filt som Maria hade lagt i bilens backsäte.
Så tomt det genast blev när hon körde iväg!
Där satt vi nyblivna föräldrar utan barn, bara en så underbar ÄNGEL!
Inte så bara, men så fel!
Vi skulle ju få följa hans uppväxt precis som alla andra fått göra med sina barn.
Men nej, vi skulle istället få planera hans begravning!

Livet är så fruktansvärt orättvist!
Så ta vara på all tid du kan få med nära och kära,
och klaga inte över små saker!

Milo du är så älskad och saknad!

<3<3<3



Kommentera inlägget | 1 kommentarer



Sorg Stora Sorg!!!

| Allmänt

Sorg Stora Sorg

Jag, Henrik, mamma, pappa, henriks mamma och pappa vi satt tillsammans den kvällen och grät..
Tårar och åter tårar, det är det ända jag kan komma ihåg från den hemska kvällen!
Hoppas aldrig jag får känna så igen, och igen annan heller för den delen.

Milo du fattas oss, vi saknar dig så enormt mycket!

<3<3<3<3<3<3<3



Kommentera inlägget | 2 kommentarer



Hemma!

| Allmänt

Hemma...

Trodde aldrig att det skulle kännas så skönt att få komma hem!
Att få rå om vårt barn alldeles själv...
så skrämande men så skönt...

Hela kvällen satt vi och tittade på Milo och på varandra och var så stolta att vi fått en så fin liten son. Den kvällen fanns inte Milos sjukdom, eller tankarna på att han skulle lämna oss.
Vi hade bestämt att Hemsjukvården skulle komma till oss både torsdag och fredag. Och det gjorde dom ca 2 timmar var dom hos oss var gång, det var jätte skönt. Dagarna gick och folk lika så.
Lördagen kom en viktig dag i vårt liv, vi skulle döpa Milo.
Det var en väldigt viktig sak för oss just att han blev döpt.
Vi hade med hjälp av våra föräldrar samlat familjerna till dop hemma hos oss. Med präst och allt.
Till allas stora fövåning började vi dopet med att VI GIFTE oss, bara våra föräldrar viste! Så fint allt blev, så lyckliga för att vi "han" döpa honom.
<3 Milo Henrik Jönsson Malmberg <3
Söndagen gick och det blev måndag hemvården kom igen så skönt, vägning och mätning stod på schemat. 1940g han tar sig min lille kille 45 cm lång hade han blivit. Vi bestämde även att vi skulle öka maten och ändra till var fjärde timme.
Tisdagen gick den med så skönt att få sköta om sitt barn och hem ja hela familjen.

Onsdag...
 
Det är ju snart jul och med tanke på allt så hade vi inte hunnit fixa några julklappar. En del hade Henriks mamma fixat men jag hade alla barnen kvar på min sida. JAg bestämde mig för att åka till Ystad och fixa de sista.
Henrik och Milo stannade hemma det skulle ju gå fortare att göra det själv.
Det var ingen rolig väg ner till Ystad, jag satt på helspänn hela vägen. Först körde jag till Elgiganten tittade runder men kunde inte koncentrera mig och kom då fram till att jaa inte hittade vad jag ville ha. Vidare in till Olssons Basar, gick och tittade hade ont i magen kunde inte få någon ro i magen. Träffade en kompis vi stod och pratade en stund och kände att jag blev mer och mer ledsen. Jag gick en lite runda till sen stod jag inte ut längre satte mig i bilen och körde raka vägen hem. JAg grät o grät men jag kunde inte riktigt förstå varför. (nu vet jag varför)
När jag kör in på uppfarten står Henriks föräldrars bil där, då är dom på kaffe tänkte jag.
JAg går in och ser igen i soffan, jag ropar hallåå. Då kommer Henrik ut från sovrummet och ser ledsen ut.
Jag rusar in i sovrummet och ser Milo ligga på sängen. Henrik berättar att han hade blivit kall och andats svagare så han hade pratat med NEO, svaret från dom var att det kunde vara dax. JAg la mig på sängen brevid honom och höll på han och pratade med han. Henrik hade börjat mata han så jag fortsatte. Då börjar han skrika lite, efter det tog det inte många menuter sen började han bli kallare och kallare.
Det var då han blev en ÄNGEL.
 <3 Saknar dig Milo <3



Kommentera inlägget | 8 kommentarer